1 För sångmästaren, till Gittít; av Asaf. (81:2) Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
2 (81:3) Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
3 (81:4) Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
4 (81:5) Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
5 (81:6) Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
6 (81:7) "Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
7 (81:8) I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela.
8 (81:9) Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
9 (81:10) Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
10 (81:11) Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
11 (81:12) Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
12 (81:13) Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
13 (81:14) O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
14 (81:15) Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
15 (81:16) De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen.
16 (81:17) Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig."
